Lasius flavus (Gul tuvmyra)

Introduktion till Lasius flavus

Lasius flavus spenderar nästan all tid under jorden. De drar sig för att röra sig öppet utanför boet utan är istället väl anpassade för ett underjordiskt liv. I sina gångar jagar de små insekter eller håller boskap.

Utseende hos Lasius flavus

Arbetare: Längd 2-4,5 mm. Färg varierar från brungul till klargul. Ben och kropp är relativt tätt behårade med hårstråna liggandes parallellt med kroppen. Huvudet är glesare behårat med små ögon. Håren är långa och resta på hela ovansidan av bakkroppen och mellankroppen (skiljer den från den annars mycket lika släktingen Lasius bicornis som inte har resta hår på främre delen av bakkroppen, postpetiole). Sedd framifrån är mellankroppens översta del bredast upptill. Doftar svagt av citronskal, dock inte lika mycket som den annars lika (men ovanligare) Lasius carniolicus, Citronjordmyra. Lasius flavus i norra Sverige uppvisar mycket större storleksskillnad inom samma samhälle än man finner i flavus-samhällen i varmare delar av världen (där arbetarna alla tillhör den mindre delen av storleksspektrat).

Drottning: Längd 7-9 mm. Till skillnad från arbetarna är drottningen brun (varierar mellan ljus och mörk brun färg men undersidan är alltid ljusare). Samma behåring som arbetarna. Huvudet är klart smalare än framkroppen och drottningens ögon är behårade med massor av korta strån.

Hane: Längd 3-4 mm. Mörkare än drottningen, snarast brunsvart eller mörkt brun. Saknar behåring på det långa innersta antennsegmentet som sitter fast i det smala huvudet (som hos drottningen smalare än framkroppen).

Ett typisk Lasius flavus-bo. Diskret beläget som en tuva bland grässtrån. Foto: Antkeepers

Utbredning

Finns runt hela jorden från nordafrika i söder till våra nordliga trakter i norr. En av Sveriges vanligaste myrarter.

Parningsflykt

Parningsflykten äger rum sent i juli eller under första halvan av augusti. Arbetarna hjälper honorna och hanarna att komma iväg. Honorna parar sig med fler än en hane.

Lasius flavus habitat och bo

Kan bo ihop med bland annat Lasius niger, Myrmica sp. och Formica fusca under samma sten. Bygger ofta bon i gränslandet mellan skogsmark och öppnare landskap eller på ängar och i hagar. Större bon tar ofta formen av en stor delvis grästäckt tuva. Lasius flavus är experter på att bygga underjordiska gångsystem. Inte lika vanlig i bebyggelse som Lasius niger. Ett normalt bo kan ha från några hundra till över 10 000 arbetare. Samhällen med upp till 100 000 arbetare existerar också på gynnsamma platser. Det verkar som om flavus är i stort behov av platser som inte skuggas. De bygger oftast i syd- eller västsluttningar eller formar sina jordhögar så att de sluttar lite åt dessa vädersträck för att fånga maximal värme. Öppningarna är oftast små och svåra att se och täcks ibland helt.

Livslängd

Drottningar har i laboratorie-experiment visat sig leva i snitt 18 år med rekord på 22,5 år. Arbetarnas medellivslängd är okänd.

Kaster

Uppdelning i kaster varierar i uttryck men är starkt kopplad till myrans ålder. De yngsta sköter om drottning och larver, de lite äldre sköter andra sysslor i boet och de äldsta letar mat.

Lasius flavus – från ägg till myra

Ett ägg utvecklas till en myra på gissningsvis cirka 8-9 veckor.

Lasius flavus larver spinner en kokong i vilken de förpuppas. I mycket sällsynta fall kan även enstaka puppor utan kokong förekomma.

Beteende

Lasius flavus spenderar nästan all tid under jorden. De drar sig för att röra sig öppet utanför boet utan är istället väl anpassade för ett underjordiskt liv. I sina gångar jagar de små insekter eller håller bladlöss som boskap. Bladlössen producerar en söt vätska som myrorna dricker och är därför mycket värdefulla för myrsamhället. Gula tuvmyror tar väl hand om bladlössen som lever på gräsrötter. När en rot förlorat näringen flyttar myrorna varsamt bladlössen till nya rötter och säkrar på så sätt tillgång till socker. I fångenskap kan man få dem att lämna sina bon och leta mat (helt enkelt eftersom det inte finns mat direkt i boet). De kan då även ofta ses täcka mat med sandkorn och små jordpartiklar (till och med i högre grad än Lasius niger).

Lasius flavus grundar sina samhällen ensamt eller genom pleometrosis, d.v.s. flera drottningar tillsammans. Efter en tid slåss drottningarna och alla utom en blir normalt ivägjagade. Nyligen parade drottningar kan samlas i stora mängder i klippskrevor eller i mossa i anslutning till bergknallar. Om en koloni gulmyror har fler än en drottning så lever de i regel avskiljda från varandra i boet.

Parasiter

Blåvingens larver parasiterar på gula tuvmyror genom att nyttja deras bon. Tuvmyrorna tar kärleksfullt hand om larverna och täcker dem med jord. Exakt vilka arter av blåvinge det rör sig om är inte helt utrett men Lysandra coridon omnämns. Larven producerar en söt vätska som får myrorna att sköta om den.

Fångenskap

Lasius flavus är lätta att ha i fångenskap. De ökar snabbt i antal, särskilt om man låter flera drottningar starta ett samhälle tillsammans. De går att hålla utan arena eller med en mycket liten arena då de föredrar att vara under jord. De klättrar till skillnad från Lasius niger sällan på glaset.