Klimat och temperatur i myrkolonin

Klimat och temperatur i myrbon

Har du funderat över myrornas bon, och varför de ser ut som de gör? Varför ha en kupolformad stack, väl synlig för fiender och hårt utsatt för naturens krafter? Allt handlar förstås om klimat och temperatur.

En viktig del i en framgångsrik myrkoloni är dess förmåga att reglera temperatur och klimat. Myror älskar värme, och de gör ofta mycket för att uppnå högre temperaturer. Men det finns även myrarter som måste sänka temperaturen då de lever i alldeles för varma områden.

De flesta myror bor inte, till skillnad från det många ofta tror, i myrstackar. Endast 16 av de 81 nordiska myrarterna har valt att bygga kupoler av samlat material. Globalt sett är siffran ännu lägre. Det är mycket vanligare att myror bosätter sig direkt i jorden och då i materialen jord, sand, vitmossa eller murken ved (exempelvis stubbar).

Klimat och temperatur i klassiska myrstackar

De stora myrstackarna av gran och/eller tallbarr är fantastiska konstruktioner som skyddar myrorna från utsidan samt låter dem reglera temperatur och fuktighet inuti dem. De har ett tätt tak som skyddar mot väder och vind, samt små hålrum som myrorna kan öppna och stänga för att reglera temperaturen. (1) Själva idén med en stor kupol är simpel: ju mer yta som är exponerad desto lättare är det att alstra och ta vara på den värme som kommer från solen. Myrornas ägg och äggläggare utvecklas nämligen snabbare om klimat och temperatur är optimala.

Konstruktionen av en myrstack hos arten Formica polyctena är lik den hos våra svenska skogsmyror. Den består av en symmetrisk kupol gjord av barr, löv, små stenar och bitar av kol. Under kupolen finns jord och en mängd olika gångar och kammare. Stacken värms upp av solen men även av myrornas egna metabolism. När temperaturen ute har sjunkit till 13°C i en 30 cm hög myrstack kan temperaturen i kärnan fortfarande vara 25°C. Detta är en kombination av en välbyggd stack och en hög arbetardensitet i just stackens kärna. På detta sätt håller myrorna kvar värmen och kan låta sina ägg, larver och puppor utvecklas i perfekt klimat och temperatur. (2)

Andra sätt att kontrollera klimat och temperatur

I norra Florida lever däremot kolonier av Prenolepis imparis i sandblandad jord och har där ett helt annat sätt att kontrollera förhållandena i boet. De gräver en enda lång tunnel som sträcker sig 2,5-3,6 meter ner i jorden, för att sedan konstruera sina kammare längs med denna. Ingen kammare byggs närmare än 60 centimeter från ytan och de flesta är belägna i lägre halvan av den stora tunneln. På detta sätt kan deras kolonier garantera en stabil temperatur året om eftersom klimat och temperatur varierar ytterst lite i denna jord. För just Prenolepis ympars är detta livsviktigt då de inte klarar av de varma somrarna i Florida. Deras bo har i och med denna strategi alltid mellan 16 och 24°C året runt. Myror som bor i ökenområden utformar ofta sina bon på samma sätt då temperaturerna på ytan blir outhärdliga där då solen står som högst.

Myror i tempererade klimatzoner är däremot helt beroende av att absorbera så mycket värme som möjligt, särskilt i början och slutet av säsongen. Att vissa myrarter, till exempel Lasius niger, gärna bygger sina bon kring stenar är ingen slump. En platt och tunn sten nära jordytan har den praktiska egenskapen att den värms upp väldigt fort i förhållande till jorden omkring. Om en myrkoloni då har några kammare placerade under denna sten kan de tidigt på säsongen få igång äggläggning och uppvärmning av puppor i denna del av boet. Det ger denna koloni ett mycket bra försprång. Bark och gammalt trä har liknande egenskaper och passar därför många myror. Dessa arter, som använder stenar och trä för att värma sig, är fysiologiskt sett mindre känsliga för höga temperaturer och låg luftfuktighet. (3)

Med ett välplanerat bo kan arbetarna under säsongen flytta ägg, larver och puppor mellan olika delar av boet för att de ska få så optimala förhållanden vad gäller klimat och temperatur som möjligt. För det mesta förvaras alla dessa i de varmaste delarna av konstruktionen, gärna mellan 25-35°C. Pupporna förvaras på de torraste delarna. Om boet är byggt vid sten eller trä flyttas ägg, larver och puppor runt under dagen. Under den varmaste tiden förvaras de vid stenen/trät och när temperaturen ute börjar sjunka gör även temperaturen på detta ”element” detsamma. Då flyttar arbetarna allt till andra delar av kolonin där temperaturen fortfarande är hög. (4)


Källor

1. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln “Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s.  39

2. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) “The Ants” s. 373

3. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) “The Ants” s. 371

4. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) “The Ants” s. 372

Vidare läsning

Thermoregulation strategies in ants in comparison to other social insects […] – f1000research.com/articles/2-280/v1