Hur kommunicerar myror?

Forskarna Bert Hölldobler och Edward O.Wilson redogör i sin bok Journey to The Ants vad de lärt sig genom observationer av vävarmyror (Oecophylla longinoda). Kommunikationen myror emellan visade sig vara djup. Till exempel lägger de ut doftspår, likt brödsmulor, till en födokälla för att andra arbetare ska hitta dit. Myrorna har två körtlar nära anus som kan utsöndra olika dofter. När en arbetare har hittat föda kan hon enkelt springa tillbaka till kolonin och under resan ”dutta” doft i ett spår som andra kan följa. Forskarna upptäckte att myrorna kunde variera sin kommunikation på fem olika sätt genom att blanda olika signaler. När arbetaren möter en medsyster kan hon berätta olika saker genom att röra kroppen på ett visst sätt, eller genom beröring med antennerna. Den andra myran får då en ganska tydlig bild av vad den ska leta efter. Om den första myran till exempel har hittat flytande föda bjuder hon den andra på det lilla prov hon sparat i munnen. (2)

På samma sätt som människor använder kroppen till mycket av kommunikation mellan varandra gör även myrorna det. De kan berätta saker genom att lätt trycka på eller stryka den andra myrans kropp. På så sätt kan de blanda signaler som doft, kroppsspråk och beröring. En myra kan till exempel genom lätt beröring på en annan myras huvud framkalla en kräkreflex hos denne. På så vis får myran ta del av det den andra precis ätit eller sparat till senare. Detta sker utan någon som helst motvilja från myran som blir utsatt för beröringen, och är istället en vanlig sak i myrornas liv.

Till sist en lite oväntad kanal. En majoritet av alla myror använder nämligen ljud i sin kommunikation. Detta framkallar de genom att skrapa en del av kroppen mot en annan tvättbrädeliknande del. Där skapas då ljud som andra myror kan höra. Faktum är att ljuden även är möjliga för människan att höra. Om man tar en arbetare eller drottning och håller nära örat kan ett mycket svagt ljud ibland höras från myran.

Ljuden används på olika sätt av olika arter. Vissa använder dem för att kalla på hjälp. Exempelvis kan myrorna börja låta för att uppmärksamma sina systrar på att de har blivit instängda när en kammare rasat in. De myror som hör ropen kommer då till undsättning. På så sätt kan myrorna kommunicera trots att inga feromoner kan nå deras systrar.

Just as humans, the ants use body language to communicate things. They can tell the other ants things by lightly touching or stroking the receiver in different ways. This way, they can combine signals of pheromones with that of touch and body language, providing an advanced form of communication. One example of a peculiar dialogue is when the ants, by lightly pressing a section of another ant’s head, can produce a jaw reflex, giving the first ant the opportunity to taste the diet of the other ant. It is not uncommon for ants to save some of their food for later or for members of the colony. This dialogue might seem strange to us, but there is no reluctance involved in this from any of the two ants.

Forskare har med tiden kunnat rita upp tolv olika sorters kategorier i myrornas kommunikation.

1. Uppmärksamma/varna

2. Locka

3. Rekrytera (till födokällor eller ny boplats för kolonin)

4. Grooming (ta hand om och tvätta)

5. Trophallaxis (utbyte av kropps- och födovätskor oralt/analt)

6. Utbyte av fast föda

7. Grupptryck (förstärka eller förhindra en aktivitet)

8. Igenkänning (att känna igen myror från samma koloni, avgöra vilken kast de tillhör samt om de är skadade eller döda)

9. Påverkan av kaster (stimulerande eller förhindrande av vilka sorts kaster som ska avlas fram)

10. Kontrollera rivaler (andra fertila myror i samma koloni)

11. Territoriella markeringar (så som avstånd till kolonin samt markering för territoriets gränser)

12. Sexuell kommunikation (för att avgöra art och kön samt synkronisera parningsflykten)

–