Myrors anatomi

Myrors anatomi – en genomgång

Myrors anatomi är spännande. De är mycket flexibla trots att de har skelettet på utsidan. Detta så kallade exoskelett kapslar in myrans inre organ och muskler och fungerar som ett skydd mot utomståendes attacker.

Exoskelettet är centralt i myrors anatomi, då det är den hårda yta som skyddar myrornas insida från utsidan. Till skillnad från människan har många insekter skelettet på utsidan, medan vi har ett inre skelett. Detta skelett fungerar precis som för oss som ett fäste för muskler. (1)

Myror är lätta att urskilja från andra insekter. De har en tydlig och unik kroppstyp med huvud, mellankropp och bakkropp. Men det som gör myran så lätt att urskilja är dess mellansegment petiolus (och hos vissa arter även postpetiolus), placerat i mitten av mellan- och bakkroppen, samt deras knäböjda antenner.

Petiolus och postpetiolus är mycket små och hos vissa arter inte så lätt att urskilja. De är dock vitala för myrornas flexibilitet i arbete och strid. När en myra attackerar kan den tack vare dessa delar smidigt böja in bakkroppen under kroppen och på så sätt angripa fienden med gift från bakkropsspetsen. (2)

Anatomy of ants skeleton

Här ses en förstoring av myrans mellansegment (petiolus). Med hjälp av detta kan myrorna vara mycket flexibla med sin bakkropp (till exempel böja in den helt under kroppen). På fotot syns även håligheter som tros vara körtlar med antibiotiska egenskaper. Foto: Alex Wild.

Mer om myrors anatomi

Myror har fasettögon. Storleken varierar beroende på art. Skogsmyran (Formica rufa) har till exempel mycket stora ögon, medan den gula tuvmyran (L. flavus) istället har mycket små. Detta beror högst troligen på att den sistnämnda spenderar nästan hela sina liv under jorden och sällan träffas av dagsljus. Drottningar och hanar (samt en del arbetare av familjen bitmyror) har även tre punktögon i en triangel på hjässan. Deras funktion för myror som redan har facettögon är dock omtvistad och ännu ej utredd. (3) De verkar inte ge myrorna någon bild utan är istället ljuskänsliga. Kvällsaktiva sländor har till exempel välutvecklade punktögon, vilket kan ge ledtrådar om att de spelar en roll i navigering. (4)

Antennerna är böjda likt ett knä böjer benen hos människan. Det första segmentet är långt och går ända fram till ”knät”, tätt följt av en mängd små segment (hos Formica rufa 11 stycken segment).

En annan viktig del av myrors anatomi är käkpartiet. De har två stora käkar, en överläpp (döljs av munskölden), ett par underkäkar (maxiller) och en underläpp (labium). Käkarna är tandade och används bland annat för att döda byten, ”såga” i material och för att få ett bra grepp om saker vid transportering. På underläppen och underkäken sitter vardera två palper. De ser ut som små segmenterade antenner som hänger ner från myrans mun.

Myrors anatomi brukar stå modell när man förklarar hur en insekt är uppbyggd. Dess tre (fyra eller fem om man räknar petiolus och postpetiolus) kroppar tillsammans med de sex benen är en tydlig ikon i insektsriket. De sex benen sitter alla på mellankroppen och består av en höft, ett lårben, ett skenben och diverse fotsegment. I slutet av skenbenet hittar man en så kallad sporre. Den är kraftig och fungerar som ett verktyg för myrorna när de vill tvätta antennerna. Om man studerar myror brukar det inte ta särskilt lång tid innan de, likt katter som tvättar sig, tar upp ett ben och drar längs antennerna. (5)

Myrors anatomi – inre organ

Myror har inget hjärta likt människan och andra däggdjur. De har istället en enda pulsåder som börjar vid hjärnan och tar sig sedan igenom kroppen ända ut till bakdelens slut. Blodet är inte rött utan ofärgat och klart.

Ungefär på samma sätt som pulsådern sträcker sig nervtrådar från hjärnan i huvudet ut i kroppen för att kommunicera med organ och muskler. Myror har magen i bakkroppen tillsammans med de flesta andra stora organen. (6)

Istället för lungor har myrorna andningsöppningar som cirkulerar syre genom kroppen. Myrorna tar alltså inga andetag, utan har ett system som sköter sig självt.

Källor

1. Myrors anatomi – Wikipedia

2. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln “Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” sida 29

3. Naturhistoriska riksmuseet  – Insekters sinnen

4. Punktögon – Wikipedia

5. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln “Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidaesida 29 

6. Antark.net – Internal Anatomy